Nu ger jag ett piiip ifrån mig. Min träningsglädje har bara ökat de senaste veckorna. Det är ju superhärligt men med heltidsjobb, pendling, träningspass och matlagning blir dagarna ganska välfyllda. Denna veckan har jag fått in ett pass varje kväll efter jobb och igår avslutades kvällen med massage. Ingen rofylld upplevelse om man heter Josefine... Jag har ju tänkt tankte att det vore bra att gå kontinueligt och få massage men har aldrig kommit till handling. Det fick jag svida før igår när det nästan kom tårar när hon masserade bort muskelknutorna.
I kväll beger vi oss norr ut, kanske kommer det ett pip till kväll...
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar